Norrbotten som utflyttningslän – är det ett problem?
Frågan är om man kan säga att det är ett utflyttningslän, det beror på hur vi mäter. Blickar man tillbaka 10-20 år så var vi 260 000 och nu är vi 248 000. Så det är klart att om man mäter det på så sätt så är det ju ett utflyttningslän. Men i början av 1900-talet så var vi ju 120 000, så egentligen har vi blivit många fler. Jag tror att man alltid tittar på för korta tidsperioder när man tittar på sådant där, man måste nog blicka lite längre. Jag tror att det vänder i Norrbotten nu om man tittar på den våldsamma expansionen, inte minst inom basindustrin – gruv- och mineralområdet. Det gör ju att Norrbotten är det hetaste investeringslänet i landet idag. Om man tittar på inflödet av nya arbetstillfällen till arbetsförmedlingen idag så är det totalt sett i landet -3 % men i Norrbotten är det +13 %, så det är annorlunda just nu.
Utnyttjar man exportmöjligheterna av råvaror man har i Norrbotten på ett annat sätt än andra län gör?
Råvarorna har ju alltid varit betydande för Norrbotten och en tillgång för landet. Det som händer idag är ju att det inte längre är tryck från Europa eller USA som påverkar vår export utan det är ju tryck från Kina och Asien. Där har miljarder nya människor fått konsumtionsutrymme och då blir trycket på de här områdena med råvaror väldigt hårt, mycket hårdare än vi någonsin kan föreställa oss.
Vad kan man då driva för politik lokalt i kommuner och landsting för att vända utvecklingen?
Ta tillvara på människorna här så att vi inte får fly-in-fly-out effekten, det vill säga att människor kommer hit och jobbar, och lämnar sedan. Vi har inte alla kompetenser som efterfrågas i Norrbotten. Tidigare så räknade vi antalet platsannonser i NSD eller Kuriren men nu får vi räkna antalet sidor. Nyligen hade vi 8 sidor. Det är klart att all denna kompetens inte finns i Norrbotten, utan vi måste ta in kompetensen och arbetskraften från andra håll som kan ta de här jobben. Samtidigt som vi måste utbilda de unga till de nya jobben som kommer. De som kommer utifrån och jobbar får inte lämna lika fort. Vi måste se till att det finns bra bostäder, kulturliv och fritidsliv, så att det blir attraktivt att bo kvar i Norrbotten. Vi måste också planera norrbotten så att det inte blir det här hårda, tuffa, grabbiga länet utan vi måste planera det så att det blir attraktivt för tjejer också. Jag tror att vi har mycket att jobba på kring den bilden av Norrbotten.
Tror du att universiteten spelar en stor roll i Norrbottens utveckling?
Det är oerhört viktigt att universitetet finns och får utvecklas och verka. Det är en central motor för Norrbottens utveckling. Jag tror också att det är viktigt att vi kring den här tunga industrin får en bättre service- och tjänstesektor. Det är viktigt att vi kan utveckla de bitarna också. Sen är det ju så att vara gruvarbetare idag är inte att jobba med en hacka och en spade, utan det är ganska sofistikerade jobb, många tjejer jobbar till exempel i gruvan. Jag vet att LKAB har som en strategi att fånga upp tjejer, och de ökar också väldigt mycket på tjejsidan. Det är framförallt jobb där man sitter med en joystick och kör stora maskiner som kostar mellan 10- och 30 miljoner. LKAB säger att de tjejer som de har anställda är mycket bättre än killarna! De kör mer försiktigt, saker går väldigt sällan sönder och de servar. Även om det är en basindustri så tror jag att det kommer att se helt annorlunda ut i framtiden.
Tror du det är möjligt att driva frågan om avbefolkning och utflyttning nationellt? Om ja- vad är det för förslag och förändringar du ser som skulle kunna läggas fram eller genomföras?
Jag tror ju inte på avbefolkning och utflyttning, jag tror jag faktiskt på det omvända. Jag tror att det handlar om att ha ett bra utbildningssystem i Norrbotten, men vi ska också vara öppna för att få in andra människor, människor från övriga Sverige och andra länder. Vi ska vara det öppna länet. Välkomnande och se till att alla trivs!
Vilken betydelse tror du profilering har för en kommun eller stad?
Det är jätteviktigt, det här med profilering handlar ju egentligen om att bygga ett varumärke. Vad ska man tänka när man hör Luleå? Om man gör en jämförelse med den kommersiella världen – vad tänker människor när de hör IKEA? Många tänker platta paket, andra tänker billigt. Luleå, ja jag tror att många tänker på stål och SSAB men det är många som också tänker på kultur och kulturstaden. Det är jätteviktigt att ladda de här orterna och Norrbotten med dessa positiva värden. Om Norrbotten ska man tänka många positiva saker! Så det är jätteviktigt att profilera en stad, ett län eller en kommun. Man är mer på gång numera kring det här tankesättet. Många vill förändra bilden av Norrbotten. Visst, det ska vara ett stort råvarulän med fantastisk basindustri men det ska också finnas en massa annat positivt. Det vackra Norrbotten, det storslagna Norrbotten, det enda länet i landet som har två landsgränser – ett län där alla är välkomna.
Ange den viktigaste saken för att motverka utflyttning, eller för att få människor att stanna kvar.
Öppenheten för olikheter tror jag. Jag tror det är jätteviktigt att vi är ett län med acceptans för olikheter och där olikheter möts. Där uppstår alltid nya saker! Där alla är lika och tänker exakt lika, det är där man går under som ett samhälle. Vi ser ju samhällen historiskt som har gått under för att alla var tvungna att tänka och tycka likadant, inte minst inte så långt från norrbotten – gamla sovjet. Det är olikheterna som formar det nya.
Vad har norrbotten som skulle göra att folk skulle vilja flytta tillbaka?
Jag tror att det är jobben. Det är ändå drivkraften för att alla eller de flesta människor, att du får ett intressant jobb. Det är ju även en förutsättning för att du sa kunna bilda familj och för att man ska kunna uppfylla sina drömmar. Det är drömmar som driver människor, inte skorna. Får du ett jobb så kan du uppfylla sina drömmar. Erik och Anna vill köpa en ny soffa, Arne och Lena vill resa iväg – men har du inte ett jobb så kan du inte drömma. Du kan framförallt inte förverkliga dina drömmar. Jobben är det absolut viktigaste helt enkelt. Men sedan måste det ju finnas andra saker också, t.ex. ett attraktivt boende, ett attraktivt utbud på fritidsaktiviteter och kultur, och framförallt av utbildning.
Ser du att det i någon av de här aspekterna, t.ex. skola och fritid, behövs förändringar? Finns det något som du jobbar aktivt för?
Det som händer nu i Luleå och kulturens hus till exempel, där de nu satsar mycket på dans och att skapa ett dansforum och sådana saker. Man måste ha många olika saker, det är då det blir intressant. Det ska alltid hända något, alltid vara någonting på gång. Så det finns mycket att göra inom kulturen. Vi har ett väldigt rikt idrottsliv i alla kommuner, men det behöver verkligen göras mer på kulturen. Pajalateatern till exempel har blivit ett jättelyft för Pajala!
Hur tror du sociala medier påverkar en stad? Tror du det har betydelse för in- och utflyttning?
Betydelsen för sociala medier ökar. Det är väldigt många människor som möts med hjälp av sociala medier. Det är ju givetvis också viktigt att vi i Norrbotten använder det, kanske i och med det längre avståndet vi har till andra ställen. Nu vet jag att Norrbotten inte är sämre än andra län på det, vi får ju den första Facebook-hallen.
Kan du se brister i Norrbotten som gör att människor väljer att flytta?
Mycket har nog att göra med att man inte fått jobb med den utbildningen man har. Det är klart att det gör mycket. Sen är det klart att själva kulturen kanske spelar in lite också. Det har vart lite stelt och lite macho – vi måste visa den mjuka delen av länet och just den här öppenheten för olikheter som vi har. Det har nog fått en del att stanna kvar, t.ex. en sådan sak som kulturens hus i Luleå och den stora kultursatsningen som de gör där. Jag hoppas att de unga tjejerna i framtiden kommer ta en tydligare position till utvecklingen i länet, och att de tar mer plats. Vi måste pusha på dem, aldrig bromsa utan bara pusha.
Vad tror du det är som större städer har att erbjuda som gör att människor från mindre orter vill flytta dit, och kan man göra samma sak i dessa mindre orter?
Det är klart att storstaden har sin puls. Den pulsen kan vi nog aldrig konkurrera med. Sen tror jag aldrig det är fel att unga människor ger sig iväg en sväng i livet ifrån norrbotten. Det viktiga är att vi ger dem en bra grund och att de ska känna att wow, vi gillar det här, och så kommer de tillbaka. De ska ut och uppleva lite storstadspuls och det räcker inte med Stockholm, de måste till Chicago eller andra stora städer utomlands!
Om man tänker på utbildning, tror du man kan bemöta de största behoven i Norrbotten med en stor variation på utbildningar?
Med den nya tekniken idag så kan man ju nästan plugga vad som helst, de flesta utbildningar finns. Sen är det klart att det finns speciella utbildningar som vi aldrig kanske kan få. De flesta utbildningar kan man nog hitta i Norrbotten. Sen så kan vi ju samverka med både norra Finland och norra Norge. Vi är ju det enda länet med två landsgränser.
Kan du ge konkreta exempel på frågor du drivit eller förändringar du gjort? Antingen i Norrbotten eller Riksdagen.
Igår tog ju riksdagen in en motion jag skrivit om att ta fram en strategi för gruv- och mineralpolitiken. Där skrev jag att man skulle göra det gemensamt - alltså politiken, akademin och näringen. Det gick väldigt bra, trots att vi är i opposition fick vi en majoritet i riksdagen vilket är väldigt kul. Så det är ju ett exempel från Riksdagen. Sen har jag ju vart kommunalråd så jag har drivit mycket frågor kring Haparanda och kring handelsutvecklingen, bland annat kring IKEA-etableringen i Haparanda.
Skulle du säga att IKEA, det just det har gjort med Haparanda, är ett positivt exempel på hur man kan förvandla mindre städer att gå från en negativ till en väldigt positiv utveckling?
Ja man kan ju förvandla en stad till att det blir någonting, jag menar framtidstron bland de unga innan vi fick IKEA var ju botten. Lite ”när jag har gått ut gymnasiet så sticker jag och kommer aldrig tillbaka”, nu är det ju en helt annan syn. Många unga fick ju jobb där, både tjejer och killar, kanske lite mer tjejer faktiskt. Och det gör ju att man känner sig lite stolt över sin kommun och tänker att nej, här finns ju framtidstro. Sedan så sticker ju många iväg, vilket är helt rätt, och kommer tillbaka efteråt.
Hur tycker du företagsklimatet ser ut i Norrbotten och vad tror du är anledningen till det?
Jag tror att det är ganska bra företagsklimat generellt i Norrbotten. Svenskt Näringsliv gör ju en undersökning årligen som inte riktigt visar det, men jag ställer mig ganska kritisk till den. Den är inte vetenskaplig.
Hur tycker du det är för ungdomar från norrbotten som vill starta företag?
Jag tror att vi måste bli bättre på att pusha på och ställa upp för de här ungdomarna. Det är jätteviktigt att vi försöker ta hand om de här som är av entrepenörstypen, som vill starta företag. Vi måste hjälpa dem och hela tiden pusha för att de ska genomföra sina idéer, det är jätteviktigt.
lördag 14 april 2012
Logg #16 - Elins intervju
Varför flyttade du ifrån Norrbotten?
Jag älskar att dansa och det var det jag pluggade på gymnasiet också. Jag har gjort det mesta inom dans, jag har vart både danslärare och så jag har dansat i Luleås Basketlags danslag. Det är en ganska stor grej i Luleå och när man väl har tagit sig dit så finns det inte så många andra forum att dansa i. Jag ville prova på att dansa på andra sätt helt enkelt. Så jag åkte till Stockholm och bodde hos min syster samtidigt som jag sökte en massa jobb. Jag sökte även jobb utomlands genom reseföretag – och fick ett! Just nu bor jag i Arguineguín på Kanarieöarna och dansar på ett hotell. Det är typ det roligaste jag gjort!
Vad skulle få dig att flytta tillbaka?
Jag vet ju inte riktigt var jag vill bo just nu. Jag älskar Luleå men för att göra det jag vill så måste jag kanske flytta till Stockholm. Det är något jag funderar på just nu. Det är svårt att dansa på nya sätt i norrbotten. Så om jag ska bo där måste jag nog hitta någonting väldigt nytt, intressant och kul.
Kan du se brister i Norrbotten som gör att människor väljer att flytta?
Nej, inte direkt. Jag menar, det skulle ju i sådana fall vara att det inte finns så himla mycket att göra när man är 19. Visst det finns ju klubbar och barer och man har ofta väldigt kul med sina kompisar. Varje gång man går ut träffar man någon man känner och det är kul det med. Men om man bara vill jobba och ha kul efter att man gått ut gymnasiet så kanske det är roligare om man flyttar till Göteborg eller Stockholm. Många av mina vänner har flyttat ner söderut. Inte för att de hittat någon speciell utbildning de vill gå på eller blivit erbjudna något fantastiskt jobb, utan för att de vill prova något nytt. Många åker ju också utomlands som mig. Det är lättare att flytta utomlands eller att backpacka och resa runt nu. Många gör det, men jag tror det är få som vet vad de vill göra sedan när de kommer hem. Det finns de som bara mellanlandar i Sverige också, alltså att de kommer hem och jobbar någon månad för att tjäna lite mer pengar och sedan åker igen.
Vad tror du större städer har att erbjuda som lockar?
Valfriheten tror jag. Att man kan göra vad man vill. Det är ju också en slags frihet. Jag tror att om man kommer från en småstad så känner man sig nog lite begränsad. Visst, det går att göra mycket i Norrbotten och Luleå också, men om man är i en storstad känner man nog lite mer att världen ligger vid ens fötter på ett annat sätt. Det finns fler utbildningar och kurser att söka och fler jobb. Och mer nöjen och större nattliv. Men då pratar jag ju bara om min generation, vi som är kring 20 och precis gått ut gymnasiet.
Jag älskar att dansa och det var det jag pluggade på gymnasiet också. Jag har gjort det mesta inom dans, jag har vart både danslärare och så jag har dansat i Luleås Basketlags danslag. Det är en ganska stor grej i Luleå och när man väl har tagit sig dit så finns det inte så många andra forum att dansa i. Jag ville prova på att dansa på andra sätt helt enkelt. Så jag åkte till Stockholm och bodde hos min syster samtidigt som jag sökte en massa jobb. Jag sökte även jobb utomlands genom reseföretag – och fick ett! Just nu bor jag i Arguineguín på Kanarieöarna och dansar på ett hotell. Det är typ det roligaste jag gjort!
Vad skulle få dig att flytta tillbaka?
Jag vet ju inte riktigt var jag vill bo just nu. Jag älskar Luleå men för att göra det jag vill så måste jag kanske flytta till Stockholm. Det är något jag funderar på just nu. Det är svårt att dansa på nya sätt i norrbotten. Så om jag ska bo där måste jag nog hitta någonting väldigt nytt, intressant och kul.
Kan du se brister i Norrbotten som gör att människor väljer att flytta?
Nej, inte direkt. Jag menar, det skulle ju i sådana fall vara att det inte finns så himla mycket att göra när man är 19. Visst det finns ju klubbar och barer och man har ofta väldigt kul med sina kompisar. Varje gång man går ut träffar man någon man känner och det är kul det med. Men om man bara vill jobba och ha kul efter att man gått ut gymnasiet så kanske det är roligare om man flyttar till Göteborg eller Stockholm. Många av mina vänner har flyttat ner söderut. Inte för att de hittat någon speciell utbildning de vill gå på eller blivit erbjudna något fantastiskt jobb, utan för att de vill prova något nytt. Många åker ju också utomlands som mig. Det är lättare att flytta utomlands eller att backpacka och resa runt nu. Många gör det, men jag tror det är få som vet vad de vill göra sedan när de kommer hem. Det finns de som bara mellanlandar i Sverige också, alltså att de kommer hem och jobbar någon månad för att tjäna lite mer pengar och sedan åker igen.
Vad tror du större städer har att erbjuda som lockar?
Valfriheten tror jag. Att man kan göra vad man vill. Det är ju också en slags frihet. Jag tror att om man kommer från en småstad så känner man sig nog lite begränsad. Visst, det går att göra mycket i Norrbotten och Luleå också, men om man är i en storstad känner man nog lite mer att världen ligger vid ens fötter på ett annat sätt. Det finns fler utbildningar och kurser att söka och fler jobb. Och mer nöjen och större nattliv. Men då pratar jag ju bara om min generation, vi som är kring 20 och precis gått ut gymnasiet.
Logg #15 - Davids Intervju
Varför flyttade du från Norrbotten?
Jag har alltid bott där och tyckte det var lämpligt att prova på att bo någon annan stans och att göra något annat. Jag blev kontaktad av ett företag som erbjöd mig ett jobb i Stockholm och undrade om jag var intresserad av det, det lät väldigt kul och jag tackade ja. Jag trivdes i Luleå. Det fanns ingen direkt drivkraft för mig att jag skulle flytta för att jag inte tyckte om det. Jag var klar med min utbildning och ville prova på något annat. Min dåvarande flickvän som var från Stockholm från början ville flytta tillbaka till Stockholm så det motiverade också en flytt.
Vad skulle få dig att flytta tillbaka?
Jag har ingenting emot Luleå och eller Norrbotten. Det handlar om lite olika saker, skulle jag få ett intressant, ett riktigt intressant, jobb så skulle jag kunna tänka mig att flytta tillbaka. Och om eller när jag skaffar barn så är det ju mycket enklare att ha barn i Luleå. Det är närmare till både dagis och jobb och man slipper sitta i bilköer. Man får också mer boende för pengarna, jag skulle kunna få en väldigt fin villa för 3-4 miljoner.
Kan du se brister i norrbotten som gör att folk flyttar?
Arbetsgivare i norrbotten är mer kräsna. Man vill ha någon med erfarenhet. I Stockholm är arbetsgivarna inte rädda för att prova någon utan lång erfarenhet, för funkar det inte hittar man bara någon annan! I Luleå vågar man inte prova någon oerfaren. Där är det svårt att få ett första jobb när man är klar med sin utbildning. Så istället för att ta ett sämre jobb i Luleå så flyttade jag hit och tog ett bra första jobb. Jag ser det som slöseri med tid att ta ett jobb under min nivå i Luleå. Sen för att gå vidare till en ren Luleåfråga; man integrerar inte universitetets campus med staden. Universitetet måste vara mycket mer integrerat med staden, framförallt boendet. Man måste uppleva att man bor i Luleå, inte på Porsön där campuset ligger. Visst, det är praktiskt, men inte så kul! Luleå måste bli mer av en studentstad, också för att kunna locka fler. Luleå är en bra stad med väldigt bra förutsättningar, de har universitetet, industrierna, kommunikationen och jobben! Jag vill se att man knyter ihop städerna i Norrbotten, och Västerbotten, bättre. Med Norrbottniabanan kan man ha en snabb och stabil länk mellan till exempel Umeå och Luleå. Norrbottniabanan är en förutsättning för arbete och tillväxt!
Vad är din uppfattning om utflyttning?
Många av de som är i min ålder har flyttat. Däremot de som är några år äldre, de flyttar tillbaka. Luleå är en attraktiv stad som många vill komma tillbaka till. Staden kan erbjuda någonting. Utflyttning i sig är positivt, man går ut och skaffar sig nya erfarenheter. Däremot är det viktigt för människor att lämna staden med en bra inställning till den så att man gör reklam för den och pratar bra om den till andra. Jag skulle kunna tänka mig att flytta tillbaka om jag får ett bra jobb och om jag har en partner som vill bo där. Det är svårt att säga nu vad jag kommer att göra när jag har fått barn, det känns för abstrakt. Däremot ser jag att om jag skulle flytta tillbaka med min sambo eller fru så blir det svårare med två personer som vill ha bra jobb. Med förutsättning då att hon också har en utbildning.
Vad tror du större städer har att erbjuda som lockar människor att flytta dit?
Nyckelfrågan är jobb, det är viktigast för folk. Man måste ha ett jobb som stimulerar en. Det handlar ju om andra saker också, till exempel; när blir staden nog stor? Vissa vill t.ex. känna sig väldigt anonyma, ha bättre kulturutbud och då är Stockholm bättre. Vissa människor känner sig inte hemma i mindre orter. I Luleå kan man ha ett bra utbud av kultur, nöjen, restauranger o.s.v. men så klart inte mäta med storstäder. De riktigt stora städerna kan däremot inte konkurrera med enkelhet, närhet, natur och sådant. Luleå måste ställa sig frågan varför folk vill bo där? Vi kan inte vara en storstad. Det som får folk att lämna Stockholm och komma tillbaka är för att man påbörjat en karriär och redan har den tryggheten och erfarenheten. Man vill kunna promenera till jobbet, köra bil till jobbet utan att spendera timmar i kö och låta sina barn gå till skolan själva. Det är styrkor. Det kommer att väga tungt för mig om jag ska flytta tillbaka. Alla orter har styrkor och svagheter.
Jag har alltid bott där och tyckte det var lämpligt att prova på att bo någon annan stans och att göra något annat. Jag blev kontaktad av ett företag som erbjöd mig ett jobb i Stockholm och undrade om jag var intresserad av det, det lät väldigt kul och jag tackade ja. Jag trivdes i Luleå. Det fanns ingen direkt drivkraft för mig att jag skulle flytta för att jag inte tyckte om det. Jag var klar med min utbildning och ville prova på något annat. Min dåvarande flickvän som var från Stockholm från början ville flytta tillbaka till Stockholm så det motiverade också en flytt.
Vad skulle få dig att flytta tillbaka?
Jag har ingenting emot Luleå och eller Norrbotten. Det handlar om lite olika saker, skulle jag få ett intressant, ett riktigt intressant, jobb så skulle jag kunna tänka mig att flytta tillbaka. Och om eller när jag skaffar barn så är det ju mycket enklare att ha barn i Luleå. Det är närmare till både dagis och jobb och man slipper sitta i bilköer. Man får också mer boende för pengarna, jag skulle kunna få en väldigt fin villa för 3-4 miljoner.
Kan du se brister i norrbotten som gör att folk flyttar?
Arbetsgivare i norrbotten är mer kräsna. Man vill ha någon med erfarenhet. I Stockholm är arbetsgivarna inte rädda för att prova någon utan lång erfarenhet, för funkar det inte hittar man bara någon annan! I Luleå vågar man inte prova någon oerfaren. Där är det svårt att få ett första jobb när man är klar med sin utbildning. Så istället för att ta ett sämre jobb i Luleå så flyttade jag hit och tog ett bra första jobb. Jag ser det som slöseri med tid att ta ett jobb under min nivå i Luleå. Sen för att gå vidare till en ren Luleåfråga; man integrerar inte universitetets campus med staden. Universitetet måste vara mycket mer integrerat med staden, framförallt boendet. Man måste uppleva att man bor i Luleå, inte på Porsön där campuset ligger. Visst, det är praktiskt, men inte så kul! Luleå måste bli mer av en studentstad, också för att kunna locka fler. Luleå är en bra stad med väldigt bra förutsättningar, de har universitetet, industrierna, kommunikationen och jobben! Jag vill se att man knyter ihop städerna i Norrbotten, och Västerbotten, bättre. Med Norrbottniabanan kan man ha en snabb och stabil länk mellan till exempel Umeå och Luleå. Norrbottniabanan är en förutsättning för arbete och tillväxt!
Vad är din uppfattning om utflyttning?
Många av de som är i min ålder har flyttat. Däremot de som är några år äldre, de flyttar tillbaka. Luleå är en attraktiv stad som många vill komma tillbaka till. Staden kan erbjuda någonting. Utflyttning i sig är positivt, man går ut och skaffar sig nya erfarenheter. Däremot är det viktigt för människor att lämna staden med en bra inställning till den så att man gör reklam för den och pratar bra om den till andra. Jag skulle kunna tänka mig att flytta tillbaka om jag får ett bra jobb och om jag har en partner som vill bo där. Det är svårt att säga nu vad jag kommer att göra när jag har fått barn, det känns för abstrakt. Däremot ser jag att om jag skulle flytta tillbaka med min sambo eller fru så blir det svårare med två personer som vill ha bra jobb. Med förutsättning då att hon också har en utbildning.
Vad tror du större städer har att erbjuda som lockar människor att flytta dit?
Nyckelfrågan är jobb, det är viktigast för folk. Man måste ha ett jobb som stimulerar en. Det handlar ju om andra saker också, till exempel; när blir staden nog stor? Vissa vill t.ex. känna sig väldigt anonyma, ha bättre kulturutbud och då är Stockholm bättre. Vissa människor känner sig inte hemma i mindre orter. I Luleå kan man ha ett bra utbud av kultur, nöjen, restauranger o.s.v. men så klart inte mäta med storstäder. De riktigt stora städerna kan däremot inte konkurrera med enkelhet, närhet, natur och sådant. Luleå måste ställa sig frågan varför folk vill bo där? Vi kan inte vara en storstad. Det som får folk att lämna Stockholm och komma tillbaka är för att man påbörjat en karriär och redan har den tryggheten och erfarenheten. Man vill kunna promenera till jobbet, köra bil till jobbet utan att spendera timmar i kö och låta sina barn gå till skolan själva. Det är styrkor. Det kommer att väga tungt för mig om jag ska flytta tillbaka. Alla orter har styrkor och svagheter.
fredag 13 april 2012
Logg #14 - Shirins intervju
Varför flyttade du från Norrbotten?
Efter att jag hade gått ut gymnasiet så åkte vi ett helt gäng, 4 killar och 4 tjejer, till London. Vi sökte jobb där och bodde tillsammans. Jag bodde där i 1 år. Sen kom jag tillbaka till Boden och jobbade lite. Jag visste inte riktigt vad jag ville göra, så jag åkte iväg igen och bodde tillsammans med en kompis i Barcelona och pluggade spanska. Där någonstans började jag fundera på om det inte var dags att ta tag i sitt liv. Efter det så åkte jag hem till mina föräldrar i Boden och jobbade lite och sökte sen in till Universitet. Det är väl egentligen det som gjorde att jag flyttade från Norrbotten i det första läget. Jag sökte ekonomiutbildningar med språklig inriktning så att jag kunde läsa spanska vid sidan av ekonomin. Jag sökte faktiskt alla skolor som hade det i landet. Jag satte Handelshögskolan i Göteborg på första plats och kom in där. Skolorna är bättre mer söderut. Redan vid stadiet när man ska välja utbildning, innan man ens börjar fundera på jobb, så finns det inte så stora valmöjligheter i Norrbotten. Det är Luleå Tekniska Universitet eller Umeå Universitet. Jag kände att de inte är lika högt rankade som de äldre universiteten i södra Sverige. Attraktionskraften är större på de skolorna, bland både studenter men också bland arbetsgivare. Det låter bättre att man har pluggat på t.ex. Handelshögskolan i Göteborg eller Stockholm än att man pluggat på Luleå Tekniska Universitet. När jag hade gått klart utbildningen så ville jag inte ens bo kvar i Göteborg för att det kändes för litet. Alla stora kontor och företag finns i Stockholm, det innebär att om man vill jobba med marknadsföring, som mig, så måste man flytta dit det finns jobb. Det finns bättre jobb ju större staden är. Då kändes det avlägset att flytta tillbaka till Boden. Men det beror helt på vad man vill göra för typ av karriär, den typen av karriär som jag hade inriktat mig på är omöjlig att göra i Boden. Det finns inga PR-byråer där! Det finns fler och roligare jobb i Stockholm – utbudet är större och chanserna att du får ett jobb som du verkligen vill ha är större.
Vad skulle få dig att flytta tillbaka till Boden?
Det finns ju några fördelar med att bo i Boden eller Norrbotten. Du får en bättre levnadsstandard eftersom du får mer för pengarna. Ett större och bättre hus, det är inte lika stressigt och du jobbar mindre. Vad som skulle motivera mig att flytta tillbaka skulle vara dels jobb; ett lika bra och roligt jobb som jag har idag. Men sen är det nog utbudet av saker och ting överlag som behöver bli bättre. Jag flyttade från Boden 2005, alltså när jag började plugga, och har inte vart där sedan dess. Mina föräldrar bor inte längre i Boden utan i Halmstad. Min pappa jobbar inom försvaret och fick jobb i Halmstad ungefär samtidigt som jag lämnade Boden. Så jag har liksom ingen anledning alls att åka tillbaka. Sedan har nästan alla mina vänner som jag umgicks med där flyttat också, antingen hit till Stockholm eller till Göteborg. Jag tror att anledningen till att många flyttar tillbaka är närheten till familjen, eller kanske om man gillar naturen och känner att man vill bo i hus. Man får ju ett jättefint hus där för en miljon, man får en ganska liten lägenhet för en miljon här i Stockholm. För min del skulle det nog vara fler jobb och ärligt talat – nöjesutbudet. Jag vet inte hur det ser ut idag, men när jag bodde där gick det en film på bio i veckan. På lördagar klockan 19. Det säger ändå en del. När jag växte upp fanns det en riktig affär och det var Åhléns. Sen blev det såklart lite bättre när man blev äldre, och idag har det ju blivit mycket bättre än när jag gick sista året i gymnasiet. Efter att man har vart i London så blir det ganska jobbigt att komma tillbaka till Åhléns och två restauranger – kinakrogen eller restaurangen med husmanskost.
Upplever du att det finns en trend av att människor i din ålder flyttar/har flyttat från Boden och Norrbotten?
Jag ser att det två tydliga profiler av dem som stannar och de som flyttar. De som är kvar i Boden, i min generation, de har inte pluggat vidare. De har istället satsat på att skaffa jobb direkt efter gymnasiet för att kunna köpa hus och de har även skaffat barn väldigt tidigt. De som lämnade för att plugga, även de som stannade i norrland för att plugga, har ändå flyttat längre söderut för att skaffa jobb. Det är framförallt de som pluggat vidare som lämnat. Sen är det ganska få, jag känner kanske en eller två, som pluggade i Luleå och sen stannade där. Akademiker lämnar. Om man vill behålla de människorna måste man nog satsa på att göra universiteten där mycket mer attraktiva. Jag vet inte riktigt hur de ska göra det, men det måste vara någonting extra eftersom att man inte kan tävla med andra skolor så som Handelshögskolan. Handelshögskolan har ett gott rykte på arbetsmarknaden och bland studenterna. Man måste ha någonting extra spännande och roligt som man kan erbjuda som högskola.
Vad ser du för förändringar som måste göras i Norrbotten och kan du se några brister som gör att människor vill flytta?
Universiteten måste profilera sig för att kunna konkurrera med de övriga universiteten. Det finns också en brist i bredden på utbud av jobb. Det dem skulle kunna göra är att kanske knyta några stora företag i Norrbotten till utbildningen för att nästan kunna garantera att man kan få jobb när utbildningen är klar. Det skulle nog kunna göra ganska stor skillnad. Regionen är ju väldigt expanderande om man tänker på Haparandaområdet och mot Finland. Man skulle kunna jobba med ett större perspektiv. Om man stannar i Norrbotten eller ej har nog att göra med vad man har för drömmar, det vill säga hur stort man vill tänka. Som ung så ville jag kunna välja och vraka, jag visste ju inte vad jag ville göra! Utbudet var större söderut helt enkelt.
På arbetsförmedlingen i riket så finns det i snitt 3 % färre jobb en arbetssökande. I Norrbotten är siffran 13 % mer jobb än arbetssökande. Vad har du för tankar kring det?
I min bekantskapskrets är det ju akademikerna som har flyttat, och kommer inte tillbaka. Om det är sådana jobb som finns där så är det ju de personerna de behöver locka tillbaka!
Efter att jag hade gått ut gymnasiet så åkte vi ett helt gäng, 4 killar och 4 tjejer, till London. Vi sökte jobb där och bodde tillsammans. Jag bodde där i 1 år. Sen kom jag tillbaka till Boden och jobbade lite. Jag visste inte riktigt vad jag ville göra, så jag åkte iväg igen och bodde tillsammans med en kompis i Barcelona och pluggade spanska. Där någonstans började jag fundera på om det inte var dags att ta tag i sitt liv. Efter det så åkte jag hem till mina föräldrar i Boden och jobbade lite och sökte sen in till Universitet. Det är väl egentligen det som gjorde att jag flyttade från Norrbotten i det första läget. Jag sökte ekonomiutbildningar med språklig inriktning så att jag kunde läsa spanska vid sidan av ekonomin. Jag sökte faktiskt alla skolor som hade det i landet. Jag satte Handelshögskolan i Göteborg på första plats och kom in där. Skolorna är bättre mer söderut. Redan vid stadiet när man ska välja utbildning, innan man ens börjar fundera på jobb, så finns det inte så stora valmöjligheter i Norrbotten. Det är Luleå Tekniska Universitet eller Umeå Universitet. Jag kände att de inte är lika högt rankade som de äldre universiteten i södra Sverige. Attraktionskraften är större på de skolorna, bland både studenter men också bland arbetsgivare. Det låter bättre att man har pluggat på t.ex. Handelshögskolan i Göteborg eller Stockholm än att man pluggat på Luleå Tekniska Universitet. När jag hade gått klart utbildningen så ville jag inte ens bo kvar i Göteborg för att det kändes för litet. Alla stora kontor och företag finns i Stockholm, det innebär att om man vill jobba med marknadsföring, som mig, så måste man flytta dit det finns jobb. Det finns bättre jobb ju större staden är. Då kändes det avlägset att flytta tillbaka till Boden. Men det beror helt på vad man vill göra för typ av karriär, den typen av karriär som jag hade inriktat mig på är omöjlig att göra i Boden. Det finns inga PR-byråer där! Det finns fler och roligare jobb i Stockholm – utbudet är större och chanserna att du får ett jobb som du verkligen vill ha är större.
Vad skulle få dig att flytta tillbaka till Boden?
Det finns ju några fördelar med att bo i Boden eller Norrbotten. Du får en bättre levnadsstandard eftersom du får mer för pengarna. Ett större och bättre hus, det är inte lika stressigt och du jobbar mindre. Vad som skulle motivera mig att flytta tillbaka skulle vara dels jobb; ett lika bra och roligt jobb som jag har idag. Men sen är det nog utbudet av saker och ting överlag som behöver bli bättre. Jag flyttade från Boden 2005, alltså när jag började plugga, och har inte vart där sedan dess. Mina föräldrar bor inte längre i Boden utan i Halmstad. Min pappa jobbar inom försvaret och fick jobb i Halmstad ungefär samtidigt som jag lämnade Boden. Så jag har liksom ingen anledning alls att åka tillbaka. Sedan har nästan alla mina vänner som jag umgicks med där flyttat också, antingen hit till Stockholm eller till Göteborg. Jag tror att anledningen till att många flyttar tillbaka är närheten till familjen, eller kanske om man gillar naturen och känner att man vill bo i hus. Man får ju ett jättefint hus där för en miljon, man får en ganska liten lägenhet för en miljon här i Stockholm. För min del skulle det nog vara fler jobb och ärligt talat – nöjesutbudet. Jag vet inte hur det ser ut idag, men när jag bodde där gick det en film på bio i veckan. På lördagar klockan 19. Det säger ändå en del. När jag växte upp fanns det en riktig affär och det var Åhléns. Sen blev det såklart lite bättre när man blev äldre, och idag har det ju blivit mycket bättre än när jag gick sista året i gymnasiet. Efter att man har vart i London så blir det ganska jobbigt att komma tillbaka till Åhléns och två restauranger – kinakrogen eller restaurangen med husmanskost.
Upplever du att det finns en trend av att människor i din ålder flyttar/har flyttat från Boden och Norrbotten?
Jag ser att det två tydliga profiler av dem som stannar och de som flyttar. De som är kvar i Boden, i min generation, de har inte pluggat vidare. De har istället satsat på att skaffa jobb direkt efter gymnasiet för att kunna köpa hus och de har även skaffat barn väldigt tidigt. De som lämnade för att plugga, även de som stannade i norrland för att plugga, har ändå flyttat längre söderut för att skaffa jobb. Det är framförallt de som pluggat vidare som lämnat. Sen är det ganska få, jag känner kanske en eller två, som pluggade i Luleå och sen stannade där. Akademiker lämnar. Om man vill behålla de människorna måste man nog satsa på att göra universiteten där mycket mer attraktiva. Jag vet inte riktigt hur de ska göra det, men det måste vara någonting extra eftersom att man inte kan tävla med andra skolor så som Handelshögskolan. Handelshögskolan har ett gott rykte på arbetsmarknaden och bland studenterna. Man måste ha någonting extra spännande och roligt som man kan erbjuda som högskola.
Vad ser du för förändringar som måste göras i Norrbotten och kan du se några brister som gör att människor vill flytta?
Universiteten måste profilera sig för att kunna konkurrera med de övriga universiteten. Det finns också en brist i bredden på utbud av jobb. Det dem skulle kunna göra är att kanske knyta några stora företag i Norrbotten till utbildningen för att nästan kunna garantera att man kan få jobb när utbildningen är klar. Det skulle nog kunna göra ganska stor skillnad. Regionen är ju väldigt expanderande om man tänker på Haparandaområdet och mot Finland. Man skulle kunna jobba med ett större perspektiv. Om man stannar i Norrbotten eller ej har nog att göra med vad man har för drömmar, det vill säga hur stort man vill tänka. Som ung så ville jag kunna välja och vraka, jag visste ju inte vad jag ville göra! Utbudet var större söderut helt enkelt.
På arbetsförmedlingen i riket så finns det i snitt 3 % färre jobb en arbetssökande. I Norrbotten är siffran 13 % mer jobb än arbetssökande. Vad har du för tankar kring det?
I min bekantskapskrets är det ju akademikerna som har flyttat, och kommer inte tillbaka. Om det är sådana jobb som finns där så är det ju de personerna de behöver locka tillbaka!
Logg #12
Idag har jag träffat Shirin. Första gången vi skulle träffas fick hon förhinder och sedan har hon vart bortrest, så det är verkligen i sista stund som vi träffades. Jag har sammanställt alla intervjuer nu samt är nästan klar med min text. Jag kommer att lägga upp bilderna här senare, när jag även är klar med Shirins.
fredag 30 mars 2012
Logg #11
Idag har jag bokat ännu en intervju! Det är med en tjej på 26 år som jobbar på en pr-byrå och bland annat bott och pluggat i Göteborg innan hon flyttade till Stockholm. Självklart är hon ursprungligen från Norrbotten! Vi ska ses nästa vecka för intervju och bild. Jag har även en till intervju på gång som jag skriver mer som senare.
Jag har idag jobbat lite mer på min analytiska text och det känns nu som om jag kommit en bra bit. Jag tror att jag kommer göra en del av den rent faktamässig och den andra delen mer analytisk där jag bifogar alla intervjuer (inkl. Sven-Eriks) och jämför dem med varandra. Det känns bra att jag redan nu kan se en röd tråd genom intervjuerna - jobb.
Jag har idag jobbat lite mer på min analytiska text och det känns nu som om jag kommit en bra bit. Jag tror att jag kommer göra en del av den rent faktamässig och den andra delen mer analytisk där jag bifogar alla intervjuer (inkl. Sven-Eriks) och jämför dem med varandra. Det känns bra att jag redan nu kan se en röd tråd genom intervjuerna - jobb.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)